Ja, frid kära vänner i nåden!
Vill bara skicka en liten hälsning och be om förbön. Har smittats av en mycket besvärlig sjukdom som kallas för dengue, en tropisk plåga som är svår att bli av med.
Men vi förtröstar på Herren och tror att Han genom era förböner ska gripa in. Sjukdomen har smittat tusentals i regionen och nu var det tydligen min (o)tur.
Det regnar hela tiden så det är svårt att komma fram till läkare, men vi har ju en läkare i Kristus, han kommer fram överallt. Dessutom är det kostsamt att söka läkarhjälp för denna åkomma.
Herren med er vänner, och vill ni följa oss noggrannare glöm inte att bloggen uppdageras näst intill varje vecka!
Mvh Markus Green
Sängliggandes missionär för Guds Rike!
onsdag 28 januari 2009
lördag 10 januari 2009
BISTÅNDSANSÖKAN TILL BARNEN I VÅR VÅRD!
Vi är en missionärsfamilj som reste ut till staden Trinidad i norra Bolivia i augusti 2007 utsända av bl.a. Bergskyrkan i Hässelby för att göra en insats för de barn som drabbats av översvämningskatastrofen under februari till mars samma år. Vad vi inte visste när vi reste ut var att 2008 års regnmassor skulle överträffa alla rekord sedan mannaminne. Floden som gränsar till staden steg 15 meter över sin normala nivå.
Därför drog vi igång en aktion i förebyggande syfte i sammarbete med stadens myndigheter, militären, polisen, internationella organisationer samt andra samfund i regionen som vi döpte till ”Tvålens Mission – Tvålen tvättar oss utvärtes och Kristus tvättar oss invärtes”. Genom utdelning av tvål och hygienartiklar skulle smittospridningar kunna förhindras eller minskas rejält och förhindra en förebådande kolera, dengue, gula febern och malariaepidemi.
Vi fick senare veta att vår aktion minskade risken för smitta med uppemot 30% vilket var långt över förväntan, tack och lov. Detta tack vare att många hemma i Sverige förstod vikten av att finnas med som biståndsgivare mitt i katastroftillfället.
I dagsläget kan vi se tillbaka till en andrahands katastrof som orsakat mycket död och svårigheter för tusentals familjer. Detta har inneburit att vi fortsatt hjälpa tidvis uppemot 120 barnfamiljer som förlorat allt. Hjälpen har bestått av psykologisk, andlig, moralisk och akut livsmedels och sjukvårdshjälp. Denna insats har smittat av sig till fler församlingar som vill göra en insats för de allra fattigaste och drabbade. Än idag ser vi spåren av vad katastrofen ställt till med.
Därför ansöker vi om bistånd att kunna ge fortsatt hjälp enligt följande;
· Vi står i behov av fadderhjälp till uppemot 70 barn tillhörande ett trettiotal familjer.
· Vi har i katastrofens spår startat upp ett barnhem och lever tillsammans med flera barn i åldrarna 3, 5, 6, 8, 10, 12, 17 år och en som fyllt 18.
· Vi behöver hjälp för att bygga ett internat till de barn som förlorat båda fäderna eller övergivits i sökandet efter ett bättre liv utomlands.
· Dessutom behöver vi bistånd till en kontinuerlig hjälpinsats sedan april förra året då vi möter familjer med sina barn varje lördag och ger moralisk och psykologisk hjälp samt andlig vägledning.
Ja, detta är våra huvudsakliga behov vi hoppas Herren ska leda oss till att finna biståndsgivare.
FRAMTIDEN
Under det kommande året vill vi dra igång ett barnarbete för de allra minsta barnen, de som borde gå på dagis eller förskola. I den regionen vi bor i finns överhuvudtaget inget dagis eller förskola varvid de fattiga familjerna lämnar sina små instängda i husen för att söka någon syssla för att kunna ge familjen mat. Vi vill därför bygga ett kombinerat internat/dagis. Internatet är tänkt ska ge tillfällig bostad på kort/lång tid till de värst drabbade och misshandlade och utnyttjade barn. Dagiset ska ge plats åt de allra minsta för att slippa höra rädda barnskrik mellan husen och erbjuda mammorna hjälp med passning och pedagogisk fostran. Detta är tänkt att finnas i anslutning till kyrkan vi etablerat på orten.
Upplever du som läser denna blogg att du vill finnas med i en engångsinsats eller långsiktig insats är någonting du får ta ställning till.
Vi för vår del kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört.
Vill du ge ett eller flera bistånd till barnarbetet rekommenderar vi att du sätter in ditt bidrag på;
PgNr. 482575-8
Alt. Swedbank, Clnr. 8150-5, Kontonr. 4664 191-6
VÄLKOMMEN ÅTER!
Därför drog vi igång en aktion i förebyggande syfte i sammarbete med stadens myndigheter, militären, polisen, internationella organisationer samt andra samfund i regionen som vi döpte till ”Tvålens Mission – Tvålen tvättar oss utvärtes och Kristus tvättar oss invärtes”. Genom utdelning av tvål och hygienartiklar skulle smittospridningar kunna förhindras eller minskas rejält och förhindra en förebådande kolera, dengue, gula febern och malariaepidemi.
Vi fick senare veta att vår aktion minskade risken för smitta med uppemot 30% vilket var långt över förväntan, tack och lov. Detta tack vare att många hemma i Sverige förstod vikten av att finnas med som biståndsgivare mitt i katastroftillfället.
I dagsläget kan vi se tillbaka till en andrahands katastrof som orsakat mycket död och svårigheter för tusentals familjer. Detta har inneburit att vi fortsatt hjälpa tidvis uppemot 120 barnfamiljer som förlorat allt. Hjälpen har bestått av psykologisk, andlig, moralisk och akut livsmedels och sjukvårdshjälp. Denna insats har smittat av sig till fler församlingar som vill göra en insats för de allra fattigaste och drabbade. Än idag ser vi spåren av vad katastrofen ställt till med.
Därför ansöker vi om bistånd att kunna ge fortsatt hjälp enligt följande;
· Vi står i behov av fadderhjälp till uppemot 70 barn tillhörande ett trettiotal familjer.
· Vi har i katastrofens spår startat upp ett barnhem och lever tillsammans med flera barn i åldrarna 3, 5, 6, 8, 10, 12, 17 år och en som fyllt 18.
· Vi behöver hjälp för att bygga ett internat till de barn som förlorat båda fäderna eller övergivits i sökandet efter ett bättre liv utomlands.
· Dessutom behöver vi bistånd till en kontinuerlig hjälpinsats sedan april förra året då vi möter familjer med sina barn varje lördag och ger moralisk och psykologisk hjälp samt andlig vägledning.
Ja, detta är våra huvudsakliga behov vi hoppas Herren ska leda oss till att finna biståndsgivare.
FRAMTIDEN
Under det kommande året vill vi dra igång ett barnarbete för de allra minsta barnen, de som borde gå på dagis eller förskola. I den regionen vi bor i finns överhuvudtaget inget dagis eller förskola varvid de fattiga familjerna lämnar sina små instängda i husen för att söka någon syssla för att kunna ge familjen mat. Vi vill därför bygga ett kombinerat internat/dagis. Internatet är tänkt ska ge tillfällig bostad på kort/lång tid till de värst drabbade och misshandlade och utnyttjade barn. Dagiset ska ge plats åt de allra minsta för att slippa höra rädda barnskrik mellan husen och erbjuda mammorna hjälp med passning och pedagogisk fostran. Detta är tänkt att finnas i anslutning till kyrkan vi etablerat på orten.
Upplever du som läser denna blogg att du vill finnas med i en engångsinsats eller långsiktig insats är någonting du får ta ställning till.
Vi för vår del kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört.
Vill du ge ett eller flera bistånd till barnarbetet rekommenderar vi att du sätter in ditt bidrag på;
PgNr. 482575-8
Alt. Swedbank, Clnr. 8150-5, Kontonr. 4664 191-6
VÄLKOMMEN ÅTER!
söndag 4 januari 2009
VÅR ÅRSRAPPORT 2008!
ÖVERSVÄMNINGSKATASTROFEN
BOKEN EFESUS
FRAMTIDEN
Januari påbörjade året med enormt intensiva regnmassor vilket förebådade en översvämningskris. Det låg liksom i luften att 2007 års översvämning riskerade att upprepas så myndigheter, internationella organisationer och militärer förberedde sig på det värsta. Man skapade en ledningsgrupp vid namn ”COE-Departamental” i Trinidad, som är huvudsäte för norra Bolivia.
Att Herren ledde mig till att samma vecka söka upp Överbefälhavaren för att meddela att vi genom pingströrelsen var villiga att hjälpa till om det skulle behövas då det väntade vattnet skulle översvämma regionen var alltså ingen tillfällighet. Gud som ser i det fördolda visste att vi var villiga att hjälpa de nödställda i regionen. Jag inbjöds att medverka i en samordnat styrelsesammanträde, vilket visade sig vara allt annat än ett vanligt möte. Inbjudna till mötet var bl.a. FN (genom bl.a. Unesco, UNISEF och Generalsekreterarens stabschef), USA;s regeringsrepresentant, flera delegater för EU från Bryssel, Röda Korset, The Samaritans, World Vision, ambassadörer från flera grannländer, Infrastrukturministern, Bolivias ÖB, flera generaler, Landshövdingen, borgmästaren och hela den samlade världspressen. Den organiserade ett samarbete mellan alla intressenter och den ende som satt med utan egentliga resurser var just jag. Men vi har ju en Gud att förlita oss till.
När så alla presenterat sina förslag reste sig landshövdingen och undrade varför ingen tänkt i ett förebyggande syfte genom att dela ut tvål och/eller hygienprodukter då man befarade att flera sjukdomar riskerade att ställa till med omfattande problem med döden i hasorna. Han menade att tvålen representerade hygien, hälsa och renhet. Då klack det till i mig, som fann att det överensstämmer med det kristna budskapet.
På det viset föddes ”TVÅLENS MISSION, Tvålen tvättar oss utvärtes och Kristus tvättar oss invärtes”!
Målet var att kunna erbjuda hjälp till alla potentiella översvämningsdrabbade familjer. När så vattenmassorna strömmade in i regionen från alla bifloder som strålar samman runt Trinidad steg vattnet med ofantliga 15 meter över sin lägstanivå. Det normala är att vattnet stiger upp till 5-8 meter över normal lägstanivå. Så den katastrof vi befarat blev det värsta denna regionen haft i mannaminne. I tro på att Herren skulle öppna dörrar påbörjade vi förberedelserna till hjälpen under tiden som antalet döda och familjer i nöd ökade. Man uppskattade att 19850 familjer förlorade allt. Folk flydde hals över huvud och landsvägarna blockerades av människor, bilar och motorcyklar, tältstäder organiserades och alla de samlade organisationerna påbörjade sina respektive hjälpinsatser.
Vi arbetade nästan dygnet runt med att skicka brev om det som skedde och meddelade hur församlingar, privatpersoner och vänner och bekanta skulle kunna hjälpa. Och när vi i tro beställde de första 10 000 tvålarna hade vi endast fått ett offer från Bergskyrkan i Hässelby. Men som med ketchupflaskan så plötsligt började hjälp strömma in från norr till söder, från öster till väster vilket vi tackar Gud för. Hjälpen räckte till den omedelbara insatsen och till sociala insatser. Sedan gjorde vi inventarieinköp av bl.a. storkökspis, kyl/frys till förvaring, köksutrustning, stolar och social hjälp till de mest nödställda under en längre tid. Dessvärre har vi inte haft råd att bygga internatet eller göra inköp av en lätt lastbil då nöden var väldigt stor men andra organisationer har tillsammans med den bolivianska regeringen byggt ca 1000 enkla tvårumshus till de som var värst drabbade. Vi är glada över att den hjälpinsats vi kunnat genomföra mer er hjälp har varit mycket fruktsam då man än idag talar om pingstvännernas insats genom ”Tvålens Mission”. Myndigheterna kom fram till att ”Tvålens Mission” minskade risken till utbrott av bl.a. dengue och kolera till uppemot 30% vilket vi tackar Herren för.
Vi kan efteråt tacka Gud åt att vi kunde med hjälp av ca 950 kristna volontärer kunna nå fram till 9973 översvämningsdrabbade familjer och under året kunna ge social, moralisk och andlig hjälp till ca 120 familjer, tack och lov.
Att Herren ledde mig till att samma vecka söka upp Överbefälhavaren för att meddela att vi genom pingströrelsen var villiga att hjälpa till om det skulle behövas då det väntade vattnet skulle översvämma regionen var alltså ingen tillfällighet. Gud som ser i det fördolda visste att vi var villiga att hjälpa de nödställda i regionen. Jag inbjöds att medverka i en samordnat styrelsesammanträde, vilket visade sig vara allt annat än ett vanligt möte. Inbjudna till mötet var bl.a. FN (genom bl.a. Unesco, UNISEF och Generalsekreterarens stabschef), USA;s regeringsrepresentant, flera delegater för EU från Bryssel, Röda Korset, The Samaritans, World Vision, ambassadörer från flera grannländer, Infrastrukturministern, Bolivias ÖB, flera generaler, Landshövdingen, borgmästaren och hela den samlade världspressen. Den organiserade ett samarbete mellan alla intressenter och den ende som satt med utan egentliga resurser var just jag. Men vi har ju en Gud att förlita oss till.
När så alla presenterat sina förslag reste sig landshövdingen och undrade varför ingen tänkt i ett förebyggande syfte genom att dela ut tvål och/eller hygienprodukter då man befarade att flera sjukdomar riskerade att ställa till med omfattande problem med döden i hasorna. Han menade att tvålen representerade hygien, hälsa och renhet. Då klack det till i mig, som fann att det överensstämmer med det kristna budskapet.
På det viset föddes ”TVÅLENS MISSION, Tvålen tvättar oss utvärtes och Kristus tvättar oss invärtes”!
Målet var att kunna erbjuda hjälp till alla potentiella översvämningsdrabbade familjer. När så vattenmassorna strömmade in i regionen från alla bifloder som strålar samman runt Trinidad steg vattnet med ofantliga 15 meter över sin lägstanivå. Det normala är att vattnet stiger upp till 5-8 meter över normal lägstanivå. Så den katastrof vi befarat blev det värsta denna regionen haft i mannaminne. I tro på att Herren skulle öppna dörrar påbörjade vi förberedelserna till hjälpen under tiden som antalet döda och familjer i nöd ökade. Man uppskattade att 19850 familjer förlorade allt. Folk flydde hals över huvud och landsvägarna blockerades av människor, bilar och motorcyklar, tältstäder organiserades och alla de samlade organisationerna påbörjade sina respektive hjälpinsatser.
Vi arbetade nästan dygnet runt med att skicka brev om det som skedde och meddelade hur församlingar, privatpersoner och vänner och bekanta skulle kunna hjälpa. Och när vi i tro beställde de första 10 000 tvålarna hade vi endast fått ett offer från Bergskyrkan i Hässelby. Men som med ketchupflaskan så plötsligt började hjälp strömma in från norr till söder, från öster till väster vilket vi tackar Gud för. Hjälpen räckte till den omedelbara insatsen och till sociala insatser. Sedan gjorde vi inventarieinköp av bl.a. storkökspis, kyl/frys till förvaring, köksutrustning, stolar och social hjälp till de mest nödställda under en längre tid. Dessvärre har vi inte haft råd att bygga internatet eller göra inköp av en lätt lastbil då nöden var väldigt stor men andra organisationer har tillsammans med den bolivianska regeringen byggt ca 1000 enkla tvårumshus till de som var värst drabbade. Vi är glada över att den hjälpinsats vi kunnat genomföra mer er hjälp har varit mycket fruktsam då man än idag talar om pingstvännernas insats genom ”Tvålens Mission”. Myndigheterna kom fram till att ”Tvålens Mission” minskade risken till utbrott av bl.a. dengue och kolera till uppemot 30% vilket vi tackar Herren för.
Vi kan efteråt tacka Gud åt att vi kunde med hjälp av ca 950 kristna volontärer kunna nå fram till 9973 översvämningsdrabbade familjer och under året kunna ge social, moralisk och andlig hjälp till ca 120 familjer, tack och lov.
FÖRSAMLINGEN
Ända sedan början av året har vi sett hur Herren varit med på olika sätt. Vi har genomfört två dopförättningar där sju personer gått dopets väg. Det hade varit många fler om inte vi fått bekymmer med pingstledningen som hävdar att ungdomar under 13 år inte får döpas. Ja, så kan det vara. Då vi är en nystartad församling får man trots mycket nytänkande från vårt håll får vi försöka gå sakta fram med förändringar.
Vi har fått se ett aktivt barnarbete växa fram som också fått de äldre syskonen och mödrarna att sakta men säkert sälla sig till församlingen. I mars månad startade vi upp ungdomsarbetet på riktigt med kontinuerliga satsningar. Fram till årets slut har det växt till att idag samla mellan 20-30 ungomar varje lördag. Vi har också hunnit med att ha ett ungdomsläger, det första i sitt slag i rörelsen på många år. Vi har också kunnat se en ungdomsledare påbörja arbetet med ungdomarna. Han får ett litet stöd för sin insats, ngt som inte alls är vanligt här. Vi siktar att finna någon svensk som vill ge ett bidrag till att kunna anställa honom halvtid. Han heter Jose Alberto ledare i 21-årsåldern. Han både spelar piano och gitarr och är en mycket duktig sångare så vi är mycket glada för honom. En 1000:-lapp i månaden och han kan jobba halvtid då han bor hemma hos sina föräldrar.
Kvinnoarbetet hade sitt riktiga genombrott den första hälften av året med två målarkurser efter varandra till vilket prefekten bekostade kursmaterialet till vår förvåning. Sammanlagt gick 46 kvinnor kursen i Smyrnakyrkan vilket gläder oss. I dagsläget har det arbetet gått tillbaka något efter att vi sett fördelen med att delegera delar av det arbetet till en av de lokala kvinnorna. Men då hennes förmåga att leda ännu inte är så stark är det först i år som vi tror att hon kommer upp till e förväntningar vi har på henne.
Vad gäller evangelisation tycker vi det fungerat bra, om än vi tror med lite rutin vi finner fler som kan hjälpa till med olika praktiska göromål i församlingen.
Vi har fått se ett aktivt barnarbete växa fram som också fått de äldre syskonen och mödrarna att sakta men säkert sälla sig till församlingen. I mars månad startade vi upp ungdomsarbetet på riktigt med kontinuerliga satsningar. Fram till årets slut har det växt till att idag samla mellan 20-30 ungomar varje lördag. Vi har också hunnit med att ha ett ungdomsläger, det första i sitt slag i rörelsen på många år. Vi har också kunnat se en ungdomsledare påbörja arbetet med ungdomarna. Han får ett litet stöd för sin insats, ngt som inte alls är vanligt här. Vi siktar att finna någon svensk som vill ge ett bidrag till att kunna anställa honom halvtid. Han heter Jose Alberto ledare i 21-årsåldern. Han både spelar piano och gitarr och är en mycket duktig sångare så vi är mycket glada för honom. En 1000:-lapp i månaden och han kan jobba halvtid då han bor hemma hos sina föräldrar.
Kvinnoarbetet hade sitt riktiga genombrott den första hälften av året med två målarkurser efter varandra till vilket prefekten bekostade kursmaterialet till vår förvåning. Sammanlagt gick 46 kvinnor kursen i Smyrnakyrkan vilket gläder oss. I dagsläget har det arbetet gått tillbaka något efter att vi sett fördelen med att delegera delar av det arbetet till en av de lokala kvinnorna. Men då hennes förmåga att leda ännu inte är så stark är det först i år som vi tror att hon kommer upp till e förväntningar vi har på henne.
Vad gäller evangelisation tycker vi det fungerat bra, om än vi tror med lite rutin vi finner fler som kan hjälpa till med olika praktiska göromål i församlingen.
BOKEN EFESUS
I mitten på året blev jag färdig med en bok jag skrivit under lång tid. Det är en kommentar av Upp. 2:1-7 soch exponerar staden Efesus och församlingen i staden på ett mycket grundligt sätt. Sedan ser jag på församlingen idag och i ändens tid i ljuset av församlingen i Efesos.
Den författare och pastor som skrev inledningen till boken heter Sebastião Rodrigues de Sousa. Han är vise ordförande för den Brasilianska pingströrelsen och pastor för en av de största pingstförsamlingarna i världen. Då jag uppgett att boken blivit klar fick jag förfrågan om jag ville lansera den i hans församling i Cuiabá, och det kändes som en fantastisk upplevelse.
Kyrkan ni ser på bild är en av världens största och räknar med över 20 000 sittplatser. Där inför ca 8000 pastorer fick jag förmånen att ha ett seminarium och lansera denna bok, som redan skapat stora förväntningar här i landet, tack och lov. Resan till Brasilien var oväntad av flera skäl. När jag väl kom till staden hade man låtit min ankomst sammanfalla med Pingströrelsens inledningsfirande till 100-årsjubileum sedan de svenska missionärerna Daniel Berg och Gunnar Vingren första gången anlände till Belém do Pará i norra Brasilien 1911. Under två års tid kommer man ha jubileumsfirandet i alla stater tills man avslutar firandet 2011 i Belém där allt började. Så jag fick representera Daniel Berg bärandes på hans väska iklädd hans stjorta och slips inför en fullsatt kyrka med representanter för hela Brasilien, myndigheter och vice statsministern, m.fl. (Daniels kostym passade däremot inte.) En fantastisk förmån som öppnat intresset från grannlandet till vårt arbete här i Trinidad.
I år har jag förfrågningar från när och fjärran till att ha seminarier runt om i landet. Också en förfrågan kom från Brasilien om återbesök för fler seminarier framöver. Vi får se hur många jag hinner med utan att det påverkar vårt arbete.
.
FAMILJEN
Den författare och pastor som skrev inledningen till boken heter Sebastião Rodrigues de Sousa. Han är vise ordförande för den Brasilianska pingströrelsen och pastor för en av de största pingstförsamlingarna i världen. Då jag uppgett att boken blivit klar fick jag förfrågan om jag ville lansera den i hans församling i Cuiabá, och det kändes som en fantastisk upplevelse.
Kyrkan ni ser på bild är en av världens största och räknar med över 20 000 sittplatser. Där inför ca 8000 pastorer fick jag förmånen att ha ett seminarium och lansera denna bok, som redan skapat stora förväntningar här i landet, tack och lov. Resan till Brasilien var oväntad av flera skäl. När jag väl kom till staden hade man låtit min ankomst sammanfalla med Pingströrelsens inledningsfirande till 100-årsjubileum sedan de svenska missionärerna Daniel Berg och Gunnar Vingren första gången anlände till Belém do Pará i norra Brasilien 1911. Under två års tid kommer man ha jubileumsfirandet i alla stater tills man avslutar firandet 2011 i Belém där allt började. Så jag fick representera Daniel Berg bärandes på hans väska iklädd hans stjorta och slips inför en fullsatt kyrka med representanter för hela Brasilien, myndigheter och vice statsministern, m.fl. (Daniels kostym passade däremot inte.) En fantastisk förmån som öppnat intresset från grannlandet till vårt arbete här i Trinidad.
I år har jag förfrågningar från när och fjärran till att ha seminarier runt om i landet. Också en förfrågan kom från Brasilien om återbesök för fler seminarier framöver. Vi får se hur många jag hinner med utan att det påverkar vårt arbete.
.
FAMILJEN
Vi har haft ett hektiskt men otroligt upplevelserikt år. För det mesta har vi varit friska vilket vi tackar Gud för. Under översvämningarna utsattes vi för stora faror från sjukdomar, hot och politiska utspel men Herren har varit med oss på ett fantastiskt sätt tack vare alla förböner från er därhemma i Sverige. Vår son Joseph har anpassat sig någorlunda bra, fastän det har varit kämpigt för honom i skolan, framför allt i dess sista hälft. Vi såg hans iver och finner att Sverigeresan var om möjligt ännu viktigare för honom än för oss. Vi tror att han kommer att gå på en annan skola framöver då vi tycker det var lite för häftig rytm på den privatskola han var på. Allt för prestigefyllt och alltför lite av omtänksamhet.
Vår Sverigeresa gick över förväntan. Vi mottogs överallt med öppna armar och vi fick tillfälle att besöka ett stort antal platser, så ngn semester blev det inte tal om. Ända uppe i Lappland var vi en sväng vilket var en underbar upplevelse för Carla Lorena. Tänk att se de friska vidderna uppe kring Malå samtidigt som vi några dagar senare var nere i Småland. Ja, med möten varje helg på olika platser hade vi fullt upp med att berätta och visa bilder på det Gud gör i Bolivia. Joseph mådde som en prins och fick leka med sina kusiner så länge det var ljust ute!
När det gäller oss i övrigt har vi fått det bättre och bättre även om bekvämlighet fick vänta fram till november. Men nu har vi det ganska bra förutom att vi har det lite trångt då vi delar huset med fyra ytterligare övergivna barn/ungdomar som vi tar hand om; 10, 12, 17 och 18 år nu. Vi har också ett stort ansvar över fyra mindre barn som bor i en grannlägenhet; 3, 5, 8 och 9 år gamla tillsammans med sin mamma. Vi saknar ännu fadderhjälp till tre av dem men hoppas att någon där hemma ska känna det som sitt kall att hjälpa dem den närmsta tiden. Vi kan inte skicka iväg dem till ovisshet, det går inte!!!
Men vi trivs med livet och tackar Gud för det förtroende ni givit oss att verka som era missionärer här ute i Bolivia!
Vår Sverigeresa gick över förväntan. Vi mottogs överallt med öppna armar och vi fick tillfälle att besöka ett stort antal platser, så ngn semester blev det inte tal om. Ända uppe i Lappland var vi en sväng vilket var en underbar upplevelse för Carla Lorena. Tänk att se de friska vidderna uppe kring Malå samtidigt som vi några dagar senare var nere i Småland. Ja, med möten varje helg på olika platser hade vi fullt upp med att berätta och visa bilder på det Gud gör i Bolivia. Joseph mådde som en prins och fick leka med sina kusiner så länge det var ljust ute!
När det gäller oss i övrigt har vi fått det bättre och bättre även om bekvämlighet fick vänta fram till november. Men nu har vi det ganska bra förutom att vi har det lite trångt då vi delar huset med fyra ytterligare övergivna barn/ungdomar som vi tar hand om; 10, 12, 17 och 18 år nu. Vi har också ett stort ansvar över fyra mindre barn som bor i en grannlägenhet; 3, 5, 8 och 9 år gamla tillsammans med sin mamma. Vi saknar ännu fadderhjälp till tre av dem men hoppas att någon där hemma ska känna det som sitt kall att hjälpa dem den närmsta tiden. Vi kan inte skicka iväg dem till ovisshet, det går inte!!!
Men vi trivs med livet och tackar Gud för det förtroende ni givit oss att verka som era missionärer här ute i Bolivia!
FRAMTIDEN
Vi vill i år bygga kyrkan på en tomt vi om ett par veckor kommer att införskaffa på kredit. Kyrkan kommer också att ha ett tillhörande internat där barnen vi tagit emot och ytterligare några fler kan få bo. Till detta hoppas vi att vi kan finna svenska biståndsorganisationer, församlingar, m.fl. som vill finnas med i den insats vi uträttar för Guds verk. Vi räknar med att behöva 100 000 i år utöver vårt underhåll för att klara det målet. Men vi har tro för att det ska bli möjligt och genomförbart. Vi har redan ett nyårslöfte från en familj som bestämt sig för att stödja kyrkbygget.
Vi vill också se ett allt intensivare ungdomsarbete. Förhoppningsvis kan vi anställa en ungdomspastor på deltid. Till detta behövs också villiga givare då församlingens egna resurser räcker sånär till elräkningen då de flesta är väldigt fattiga.
Vad gäller barnarbetet ska vi gå in i en ny fas. Målet är att fr.o.m. den 1 september arbeta med ”Compassion”, en allkristen organisation som stödjer barnprojekt med målet att erbjuda sjukvård, hälsovård, psykologisk, pedagogisk och andlig hjälp. Detta riktar in sig specifikt mot 0-4-åringar, samt deras äldre syskon. Till detta behöver vi våra nya lokaler vi vill bygga. Så här kan ni vara med och ge så att de minsta barnen kan få kort och långsiktig hjälp. Men redan i slutet av denna månaden ska alla som medverkar i barnarbetet gå en kurs i pedagogisk undervisning för barn. Vi ska också göra en studieresa med dem till Santa Cruz där det finns ett liknande projekt i funktion i början av februari.
Under detta året vill vi tro att vi också får besök från Sverige. Det finns några som efter vad jag förstått håller på att förbereda en resa ut hit till Juli. Det ska bli jätteskoj att möta er här.
I övrigt vill vi som familj önska er en riktigt GOD FORTSÄTTNING på det nya året!
Vi vill också se ett allt intensivare ungdomsarbete. Förhoppningsvis kan vi anställa en ungdomspastor på deltid. Till detta behövs också villiga givare då församlingens egna resurser räcker sånär till elräkningen då de flesta är väldigt fattiga.
Vad gäller barnarbetet ska vi gå in i en ny fas. Målet är att fr.o.m. den 1 september arbeta med ”Compassion”, en allkristen organisation som stödjer barnprojekt med målet att erbjuda sjukvård, hälsovård, psykologisk, pedagogisk och andlig hjälp. Detta riktar in sig specifikt mot 0-4-åringar, samt deras äldre syskon. Till detta behöver vi våra nya lokaler vi vill bygga. Så här kan ni vara med och ge så att de minsta barnen kan få kort och långsiktig hjälp. Men redan i slutet av denna månaden ska alla som medverkar i barnarbetet gå en kurs i pedagogisk undervisning för barn. Vi ska också göra en studieresa med dem till Santa Cruz där det finns ett liknande projekt i funktion i början av februari.
Under detta året vill vi tro att vi också får besök från Sverige. Det finns några som efter vad jag förstått håller på att förbereda en resa ut hit till Juli. Det ska bli jätteskoj att möta er här.
I övrigt vill vi som familj önska er en riktigt GOD FORTSÄTTNING på det nya året!
Och titta gärna in på vår blogg nu och då för att veta mer om vad vi har för oss;
På svenska; http://www.markusgreen.blogspot.com/
På spanska; http://www.asambleadediosboliviana.blogspot.com/
På facebook kan ni se bilder, sök under namnet Markus Green
Mvh.
Markus, Lorena & Joseph Green
Missionärer i er tjänst för Guds Rike i Bolivia!
På svenska; http://www.markusgreen.blogspot.com/
På spanska; http://www.asambleadediosboliviana.blogspot.com/
På facebook kan ni se bilder, sök under namnet Markus Green
Mvh.
Markus, Lorena & Joseph Green
Missionärer i er tjänst för Guds Rike i Bolivia!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
